En helt ovanlig dag
Måste berätta om något ironiskt som hände mig en dag (jag känner mig nu redo att prata om det då jag har hunnit beareta det hela ett tag)
Låg i sängen och hade en sån där tokdeppdag...kände mig så fruktansvärt ensam,typ ensammast i hela universum. Då när jag låg där fullt upptagen av självömkan såg jag en lite fluga som surrade omkring i sovrumstaket. Tänkte för mig själv,det är du och jag lilla vän. Det är vi emot världen.
Vi ska kämpa tillsammans!
Då flög flugjäveln rakt in i lampan och brann upp!
Poff sa det så var det bara jag kvar.
Då var måttet råget för min del,grät hela dagen. Och jag gillar inte ens flugor.
Men å vad jag känner igen mig i det där med att man aldrig blir klar.. att man alltid får börja om, om man äntligen skulle börja närma sig målet av något...
Men man börjar bli van... Att ha barn är ett kärt arbete...
Kram
asg Du ocg flugan arne som sviker dig så hårt. Du får skaffa en ny kompis, spindeln spenat kan du få ta med dig hem ifrån mig. JAg gillar honom inte men du kanske får ta med hans släktingar som bor i källaren så han inte blir deprimerad. Jag kan packa in han i en glasskartong med hål i tills imorgon om du vill?? Allt för dig gumman.
Hahahah, du e ju grym :-)Och du måste fortsätta minst till april så jag i alla fall får garva en gång om dagen till monsterbebis behagar att komma ut och livet som illamående är SLUT :-)Skönt att hon spydde så du fick ta hand om det, själv har jag lagt den på golvet och sen halkat i den och fått ta hand om den själv!!!!! Och sambon här som absolut inte heller vill bli nämnd vid namn undrade om jag tvättat golvet när jag ringde och grina.......
Stor kram till dig och alla underbara små, och så kan du ju hälsa till han med den fantastiska humorn :-D
